Cecilia Damström förvandlar djupa berättelser om kollaps av ekosystem till musik

 

Cecilia Damström är en av de mest framstående unga tonsättarna i Finland. Cecilias verk inkluderar kammarmusik, vokal- och körmusik, orkesterverk samt operor. Verken har uppförts världen runt, bland annat av prestigefyllda BBC National Orchestra of Wales. Hon har vunnit ett flertal nationella och internationella kompositionstävlingar. År 2022 blev hon den första kvinnliga tonsättaren inom klassisk musik som belönades med Teosto-priset. Helsingin Sanomat har kallat Cecilia Damström för musikens Greta Thunberg. 

 

Att Cecilia Damström blev tonsättare var kanske rätt klart från början. Sina första kompositioner skrev hon ned redan som 9-åring. 

 

– Egentligen ville jag ju bli pianist men då jag var 17 år fick jag en ordentlig överansträngningsskada på mina händer och fick inte spela piano på ett år. Jag var då abiturient och min mamma föreslog att jag skulle testa komposition. Det är väl bättre än ett mellanår, tänkte jag, berättar hon. 

 

Cecilia märkte hur mycket hon tyckte om att skapa ny musik och blev kvar på den vägen. Pianot har hon fortfarande hemma och använder det ibland då hon tonsätter. 

 

Fullbokad tonsättare sedan utexamineringen 

 

Cecilia blev utexaminerad tonsättare 2014 från Tammerfors yrkeshögskola där hon studerade för Hannu Pohjannoro. Sedan dess har hon arbetat på heltid med beställningar för olika orkestrar, ensembler och festivaler. 

 

– Jag har den turen att jag har mera beställningar än jag kan ta emot. I de flesta av beställningsarbetena har jag ganska fria händer och kan själv välja tema. Jag strävar alltid efter att skriva musik som har en berättelse och ett ställningstagande. Allt som jag skriver har att göra med jämlikhet på ett eller annat sätt, jämlikhet från ett posthumanistiskt, ekofeministiskt perspektiv, säger hon. 

 

Just nu har hon på gång ett beställningsarbete om hotade skogsarter för Helsingfors stadsorkester. Det är ett stort verk på 30–40 minuter. 

 

– Det jag tycker jättemycket om är att jag får skriva om teman som intresserar mig. Jag sätter mig in i det valda temat genom att läsa böcker och artiklar och titta på filmer. En del av mitt arbete är att hela tiden lära mig nytt om vår planet. 

 

Hur förvandlas en bok eller artikel till musik? 

 

Cecilia tar som exempel hennes ackordeonkonsert Permafrost (2023) som handlar om hur permafrosten i nordiska regioner håller på att smälta bort. 

 

– Den första satsen handlar om jordskred som inträffar i den terrestra arktiska permafrostregionen då en isrik sektion tinar och det hörs i musiken som en nedåtgående rörelse. Andra satsen handlar om termokarstsjöar som bildas av tinande isrik permafrost. Vissa sjöar bubblar på grund av de stora mängderna metan som läcker ut i atmosfären. Konsertens tredje sats handlar om metankratrar, vilket är ett ganska nytt fenomen som uppstår då tinande permafrost möjliggör metanexplosioner som lämnar enorma kratrar i marken. Kratrarna kan vara upp till 70 meter i diameter och jorden kan flyga flera hundra meter i och med explosionen. Kratrarna är symptomatiska för klimatuppvärmning. Den sista satsen handlar om den här explosiva, uppåtgående rörelsen. I musiken har jag tagit formeln för metan CH4 och så har jag gjort ackord av det som hela orkestern spelar, berättar hon ivrigt. 

 

Hur länge tar det att komponera ett verk? 

 

Fast många tonsättare säger att de komponerar maximalt fem minuter per månad, säger Cecilia att hon komponerar upp till tio minuter i månaden. Det beror lite på hälsan. Cecilia lider för tillfället av long-covid och på grund av ett olyckligt fästingbett dessutom av både borrelios och TBE, vilket trappar ned på hur mycket hon kan göra per dag. 

 

– Den största tiden går åt till att forska kring temat. När man gjort bakgrundsarbetet väl är komponerandet oftast ganska snabbt, säger hon och jämför processen med en födsloprocess där man är gravid ganska länge före förlossningen som är relativt kort och smärtsam. 

 

– För mig känns det lättare att skriva opera för där finns redan en färdig berättelse och dramaturgi. Att komponera för orkester är också relativt lätt för man har hela färgpaletten av instrument till sitt förfogande. Däremot är det mera krävande att komponera för kammarmusikensembler då man har färre instrument att arbeta med. Det är lite som att måla en tavla med färre färger. Man måste fundera mycket noggrannare på hur man använder de få färgerna man har tillgängliga så att det fungerar och inte blir en tråkig eller banal slutprodukt, säger hon. 

 

 

Vilka verk är du speciellt stolt över? 

 

– Av alla mina verk hittills är jag kanske mest stolt över orkesterverket ICE (2021) som var ett beställningsarbete för Lahtis stadsorkester då staden tilldelades priset Green Capital of Europe år 2021. För verket belönades jag med Teosto-priset och det var speciellt glädjande att vinna priset som första kvinnliga tonsättare inom klassisk musik och på så sätt få vara med och söndra glastak, berättar Cecilia. 

 

ICE har spelats internationellt bland annat på World New Music Day i Portugal förra sommaren och i januari av BBC Symphony Orchestra i London. 

 

– Ett annat verk som känns viktigt för mig är Requiem for Our Earth (2019) som jag skrev för Akademiska Damkören Lyran. Körverket är ett ställningstagande till vad som händer med vårt klimat och inkluderar videokonst av Marek Pluciennik. Med Marek har vi också gjort violinkonserten Earth Songs där jag står för kompositionen och den elektroniska bakgrunden och Marek för videoprojiceringen.  

 

Ett av Cecilias nyaste verk är den samiska operan Ovllá (2026) som fick sin urpremiär vid Uleåborgs stadsteater i januari 2026. Textförfattaren är norsk-samiska Siri Broch Johansen och operans jojkar är skrivna av huvudrollsinnehavaren Emil Kárlsen. Ovllá ärvärldens första helkvälls opera på nordsamiska. 

 

Stina Krooks stiftelses stipendiat våren 2025 

 

Cecilia Damström premierades med Stina Krooks stiftelses stipendium våren 2025, vilket kom som en ekonomisk trygghet mitt i komponerande av Ovllá-operan. 

 

– Jag vill rikta ett varmt tack till stiftelsen för stipendiet och det att stiftelsens sakkunniga har uppskattat mitt tonsättningsarbete. Det är en jättestor ära att bli ihågkommen utan att man specifikt ansökt om bidrag.