Hederspris
Jan-Olof Mallander – 16 000 euro
Jan-Olof Mallander började sin gärning i den helsingforsiska konstvärlden i slutet av 1960-talet. I alla sina olika roller, som bildkonstnär, som kritiker och som poet drevs han av ett stort intresse för alternativ och begreppslig konst. Han blev en samlande kraft på den avantgardistiska konstscenen och var en central gestalt i konstnärsgruppen Skördemännen och galleri Cheap Thrills där såväl finsk som internationell avantgardekonst visades fram till 1977. Med sitt kunnande om den nya internationella konsten och sin förmåga och vilja att skapa kontakter hade Mallander en viktig roll i 1970-talets ännu slutna kulturatmosfär i Finland och i övriga Norden. Hans egen begreppsliga konst utmärks av det rituella och seriella, samtidigt som även språk utgjort ett betydande inslag i många av hans konstprojekt. Han har genom åren hämtat inspiration från österländska andliga tänkare och buddhism i sin strävan efter kontemplation.
Stipendier
Moa Cederberg – 8 000 euro
Moa Cederberg är en ung konstnär som utexaminerats från Yrkeshögskolan Novia och deltagit i flera workshops och konstnärsresidens utomlands. Hon arbetar med textila installationer men även med ljus och rörlig bild. Hon har skapat sig kunskap i varierande gamla hantverkstekniker, bland annat handspinneri och vävning. Dem använder hon på ett nytt sätt i sina installationer, som en bas för konceptuella verk. Installationerna är återhållsamma iscensättningar där reflektion över identitet och utanförskap ofta finns i fokus. Ur processen att väva Pedersöre folkdräktstyg uppstod två olika vävar där symboliken kring adoption hade en central roll. I en eterisk väv har hon använt fibrer från lama, finsk ull, nässlor och sitt eget hår som metaforer för de olika sidorna av sin personlighet.
Maria Duncker – 8 000 euro
Maria Duncker har examen från nuvarande Aalto-universitet samt från Bildkonstakademin i Helsingfors 1992. Dunckers konstnärliga värld är originell och fylld av upptäcktsglädje. Hennes intuitiva uttryck består av rörlig bild, skulptur, performans och konstnärliga interventioner. Hon har sytt folkdräkter av plastpåsar och fått till stånd camera obscura-färder i sin paketbil. En del av sprängstenen som brutits i Nordsjö 2010 för en ny lasthamn har i hennes händer blivit till en serie jättelika och avskalat uttrycksfulla skulpturer i form av stentroll. Hon finner stor inspiration i naturen som hon har en nära relation till. I sin senaste utställning på galleri Sinne i slutet av 2019 visade hon en videoinstallation med musik och rörlig bild i fem kanaler, Hevonen on Häst. I den gestaltade hon på ett intimt och experimentellt sätt hästens och människans förtroendefulla samvaro.
Eveliina Hämäläinen – 8 000 euro
Eveliina Hämäläinen utexaminerades från Bildkonstakademin i Helsingfors år 2013. Hon hade tidigare studerat vid Fria Konstskolan. Hennes senaste utställning på Galleri Sinne i Helsingfors 11.10-10.11.2019 bestod av stora målningar i toner av svart och grått. De var närmast abstrakta men ville man kunde man se naturformer i dem, närmast något som påminde om djungelvegetation i månljus. Det dominanta i de fascinerande målningarna var de flyhänta penseldragen som täckte ytan i en repetitiv men ändå varierande kalligrafi.
Pauliina Turakka Purhonen – 8 000 euro
Pauliina Turakka Purhonen har utexaminerats från Bildkonstakademin i Helsingfors 2003. Hennes konstnärliga värld är originell och konsekvent anarkistisk, i den förenas det vardagliga med det andliga på ett naturligt sätt. Hennes motiv utgörs av livet självt där såväl det glada, det sorgliga som det groteska möts. Vid sidan om måleriet har hon under många år gjort textilskulpturer, sydda och broderade människogestalter i näst intill naturlig storlek. Verkens karaktär bär influenser från medeltidens och naivisternas arkaiska formspråk förenade med det surrealistiskt färgade undermedvetna och det absurda. I sin utställning Helvete och härlighet på Forum Box i Helsingfors visade hon på hösten 2019 en omfattande samling installationer fyllda av värme och passion inför livet.
Ru Runeberg – 8 000 euro
Silversmeden Ru Runeberg är född 1970. Han studerade vid Konstfack i Stockholm, där han avslutade studierna med magistersexamen 1997. Ru Runeberg är mest känd för sina insektformade objekt. I dessa fascinerande föremål kombinerar Runeberg en utsökt formkänsla och en stor teknisk finess med en finurlig humor. Påhittighet med en glimt i ögat kommer fram bland annat i sättet hur Runeberg gömmer föremålens praktiska ändamål i deras insektlika former. Ru Runeberg har på ett väldigt individuellt och sofistikerat sätt fört det finländska silversmidets traditioner fram till nutiden.
Portfolio-residensprogrammet
Nikki Jääskeläinen
Nikki Jääskeläinen är grafiker utexaminerad från Bildkonstakademin i Helsingfors där hon också bor och arbetar. Hon intresserar sig för det processartade och rumsliga. Hennes teckningar med bläck och kol i stort format blir delar av den fysiska och arkitektoniska verkligheten och präglas av meditativ upprepning och närvaro i vardagen.
Joel Slotte
Joel Slotte utexaminerades från Bildkonstakademin i Helsingfors år 2016. Han hade tidigare studerat vid Nordiska Konstskolan i Karleby. Slottes senaste utställning på TM-galleriet i Helsingfors bestod av målningar föreställande dagens unga människor i vardagliga, naturliga miljöer. Bildspråket och gestaltningssättet var skenbart enkelt men vid närmare betraktelse trädde subtila måleriska kvaliteter fram. Målningarna förde en intressant dialog med konsthistoriska traditioner. Slotte gör en spännande nytolkning av romantikens och symbolismens melankoliska figurstudier.
Hederspris
Asko Sarkola – 16 000 euro
Lilla Teatern har nästan varit synonymt med Asko Sarkola, han inledde sin skådespelarbana där efter att han utexaminerats från elevskolan år 1966. När Sarkola klev in på scenen brast publiken ut i skratt. Det är tillåtet, rentav rekommendabelt, att skratta. Ett skratt är inte bara ett skratt, det öppnar för mycket mer. Och en skådespelare ska ta plats på scenen, det ingår i uppdraget, hör till jobbet.
Sarkola har gjort ett otal roller på teatern och på film. I publikens minne har säkert hans gestaltningar av Harpagon i Moliéres Den girige från 1971 och igen 2011, som Hamlet i Benno Bessons regi 1979, samt som Pappan på Svenska Teatern fastnat på näthinnan. På film har han flera gånger varit landsfadern Mannerheim. Sedan 1974 har Sarkola var direktör, först för Lilla Teatern, senare Helsingfors Stadsteater. På 1980-talet verkade han som professor vid Teaterhögskolan i fyra år. I professors- och chefsrollen har han fått ge plats för andra att ta plats. Lite detsamma handlade det ju om i Pappan, fast ofrivilligt: att möta olika personer i olika roller, att se personer och roller som ständigt skiftande. Här gällde det att ständigt pröva det möjligas konst.
Stipendier
Erica Back – 8 000 euro
Få, alltför få, finländska skådespelare har skapat sig en arbetssituation som sträcker sig ut över landets gränser. På sångarfronten är situationen en annan. Där är det självklart, att man söker sig ut på farliga internationella vatten. Vad som inte är självklart, är att man klarar stormarna utan att segla i kvav. Erica Back har klarat sig. Hon jobbar på operastudion på Oldenburgisches Staatsheater, vilket ger henne en perfekt utsikt över och insyn i den tyska och europeiska operavärlden. Erica jobbar hemma i Finland också, och på många andra ställen. Det är för att hon är bra. Hon framträder på operan i Tammerfors, på Nationaloperan och på operafestivalen i Nyslott, men också i Jeppis, i Kemijärvi och i Rovaniemi. Själv mezzozopran är hon elev till en annan fin mezzosopran, Monica Groop, och man kan med en liten nypa salt och en stor nypa humor klassificera henne som en värdig företrädare för den specifikt finlandssvenska sångarskolan. På så sätt är hon en värdig ambassadör för denna intressanta kulturspillra var hon än rör sig på den stora operascen som kallas världen.
Mikaela Hasán – 8 000 euro
Konsten att förstå och leva med, hysa medkänsla för är verkligen en konst, en konst man behöver öva sig i, något som behövs nu mer en någonsin. Teatern kan vara en ledstjärna och regissören har en nyckelroll. Vad plockar hen fram och med vilka medel?
Mikaela Hasán har en lång erfarenhet, en egen signatur och ett eget material. Publiken har sett hennes arbete när hon regisserat DuvTeatern, men också till exempel En berättelse om kärlek och mörker och Hägring 38 på Nationalteatern och Bo (om bostadslösa) på Universum. Hasán arbetar med både stora och små medel, övergripande allmänmänskliga frågor, berättelser om stora historiska teman och samtidigt “den lilla människan” i all sin storslagenhet. Hon plockar fram det vi alla kan känna igen för att beskriva den som befinner sig i marginalen. Publiken förstår att vi alla har våra begränsningar, alla är dödliga men något av oss kommer att eka i rymden, för alltid.
Sophia Heikkilä – 8 000 euro
Personal particulars: Name: Sophia Heikkilä (née Karlsson) D.O.B: 22.10.1982. Height:160 cm. Hair color: Blond. Eye color: Green. Voice: 1st soprano. Driver’s license: Yes (B). Det är Sophia det. Sophia är modig. Sophia är bra. Sophia är filmatisk. Sophia är en bra filmskådespelerska. Och det är tur det, för hon har bestämt sig för att vara framgångsrik i den mest kompetativa av alla kompetativa genrer: filmen. Och det är också tur att hon har en benhård vilja, för den behövs. Filmbranchen gnagar köttet av allt och alla, oavsett. (Det är där detdär benhårda behövs). Hon är nånting redan, intressant, och kan bli nånting ännu mera, riktigt stort. Invisible Heroes, den uppmärksammade finsk-chilenska TV-serien, där Sophia gör en lead role gör motsatsen till vad namnet lovar: den gör sina hjältar, inklusive Sophia, synliga, synligare än någonsin. Må detta pris vara en spark i baken på vägen. Show them, Sophia. Break a leg or two.
Fabian Silén – 8 000 euro
Fabian en av landets flitigaste, mest personliga och mest egenartade teaterkonstnärer. Han är den finlandssvenska teaterns kanske mest finlandssvenska begåvning. Samtidigt är han den minst finlandssvenska av alla. Han är brutalt ärlig mot sig själv; det är vi inte alla. Han lever i en alldeles egen topografi, kämpar på i en helt egen uppförsbacke, som han skottat ihop för att komma åt sin stora och säregna men svårflirtade egna skaparkraft. Han är skådespelare, författare och regissör, men vad han än företar sig präglas slutresultatet av samma obändighet, samma desperata men äkta humor, samma rättframhet. Fabian är originell, inte för att det snitsigt och modernt och passande att vara det, utan för att han inte kan annat. Dömd till framgång, det är Fabian. Felix liv, Paradisdoktrinen. Fabian är modig.
Janne Vasama – 8 000 eur0
Det bästa med Roland Schimmelpfennigs Den stora elden, det moderna sagospelet för vuxna pessimister som spelades på Viirus, var Janne Vasamas detaljerade och klassiskt, på ett allmängiltigt sätt vackra scenografin som visade på det europeiska landskapets skönhet och frodighet: Ett stilla flytande vattendrag, lummig grönska och utspridd bebyggelse.
Scenografin för Juhannustanssit på Tampereen Työväen Teatteri och nycirkusuppsättningen Mina vingar får inte plats i kafferummet har Vasamas signatur – här arbetar han med öppenhet och att ta bort trösklar. Vasama har också arbetat med ljussättning, bland annat för Berättelser 1-2-3-4. Också här lägger man märke till djupet, lekfullheten och värmen. Vasama är både noggrann och glad i sitt arbete. Han är en scenograf med en egen stämma, han gör ett eget avtryck i den berättelse som visas på scenen.
Heidi Wikar – 8 000 euro
Det utsökta, personliga och igenkännbara kan ofta paradoxalt nog vara allmänt och enkelt. Det såg vi Heidi Wikars vilsamma, svala och vackra dräkter och scenografi i Åbo Svenska Teaters Kalevalauppsättning där det visuella i sin stramhet är en motvikt till det yviga persongalleriet, språket och handlingen. Wikar arbetar med rena färger och mycket vitt, hon använder ett tydligt geometriskt formspråk som ger utrymme för kroppar och rörelse. Samma öppna signatur syntes i Pinocchio i Vasa, medan Pojken och stjärnan samt Hans och Greta vägleddes av ett mera uppblåst och mjukt perspektiv, som gav barnpubliken krockkuddar till sagorna. Drömspelet på Viirus balanserade mellan de här två uttryckssätten. Wikars kostymdesign möjliggör föreställningarnas regier och koreografier.
Jakob Öhrman – 8 000 euro
Jakob är den finlandsvenska teaterscenens kamelstövleman, the camel boot man, mannen som går sin egna vägar. Skådespelare och regissör. Nya Rampen och Institutet, båda teatrar som gör saker annorlunda än alla andra. Avantgardeföreställningar som Trainers Island, Hamlet, Finland / svensk, Conte D’Amour, We love Africa and Africa loves us, Worship!, Memento mori. Alla kontroversiella, de flesta skandalösa, somliga legendariska. Conte D’Amour var en veritabel grand slam på det stenhårt hårdkokta europeiska festivalfältet.
Jakob har bott i Berlin, nu torde han vara bosatt i Tornedalen. Han går vart kamelstövlarna för honom. De senaste åren har han tillsammans med installations- och alltmöjligtkonstnären Markus Öhrn skapat en rad högintressanta föreställingar. Som serien av antika tragedier, visad i huvudbiblioteket i Aten, där Jakob och Markus på ett irreversibelt sätt förvandlar en grupp välbalanserede äldre grekiska damer till bildstormande punktanter. Tanterna blir aldrig mera sig själv. Eller som den, den wagnerianska fem timmars föreställningslängden överskridande domestika rysaren Häusliche Gewalt. Eller 3 Episodes of Life, där Jakob bakom en grotesk mask förkroppsligar arketypen som satt hela kulturvärlden i gungning: me-too-mannen. 3 Episodes of Life fick i höstas det högt värderade österrikiska Nestroypriset. Inte för att föreställningen är trevlig, utan för att den sparkar bakut. Etablissemanget skälver och bävar inför Jakobs och Markus Öhrns tilltag, det har blivit solklart. Visa dem, Jakob!
Grupper
DuvTeatern – 16 000 euro
DuvTeatern fyller 20 år år 2020. De senaste åren har varit ett segertåg. Ensemblen har fått Antoniapriset, Thaliapriset, Nylands Nations stora pris, Scenkonstens Statspris, Vimma-hedersomnämnande, Bojan Sontagpriset och Stina Krooks stipendium en gång tidigare.
DuvTeatern har tagit sig an många stora berättelser som Romeo och Julia, Hamlet, Hans och Greta samt Carmen. Man har också skapat roliga förställningar där man bjudit på sig själv, Välkommen glada släkting, och hållit en lyriskt finstämd diktafton, Den brinnande vargen.
Lurens sommarteater – 16 000 euro
Pernå – eller Lovisa som orten numera hör till – är en vidsträckt kommun. Likaså täcker sommarteatern där, Lurens, sitt verksamhetsfält över ett brett område. Sedan starten år 1958 har teatern satt upp familjepjäser, musikaler och klassiker men också nyskrivet och djärva drag som Amadeus.
Ensemblen har till stora delar varit en lojal grupp entusiaster som med spridit glädje i den här Svenskfinlands yttersta utpost i öst. Detsamma har gällt regissörerna som ofta hängt med en längre tid, eller återkommit med jämna intervaller. Alla har lärt sig av varandra och som publik har det varit en glädje att se hur amatörskådespelare, vuxna och barn, utvecklats och fördjupats och kunnat åta sig de mest skilda roller, på Lurens har man alltid roterat. Det gäller inte minst vridläktaren som ger uppsättningarna rytm, rörelse, växlande scenografi och ljussättning under vid det här laget oräkneliga sommarkvällar.
På Lurens har man varit inkluderande innan ordet ens var påtänkt. På den tiden kanske man talade om omfamnande?
Extra stöd i och med coronaepidemin
Teater Taimine – 25 000 euro
Teater Taimine tilldelas 25 000 euro för att producera daghemspjäsen Bobban och Covid-Kalle. Pjäsen riktar sig till daghemsbarn och handlar om bakterien Bobban och viruset Kalle som tappat bort sig i en kropp. Pjäsen upplyser på ett roligt, fyndigt och informativt sätt barnen om vikten av handhygien, hur man skall nysa och snyta näsan på rätt sätt för att minska spridning av virus och bakterier. Med en interaktiv föreställning späckad av humoristiska rim och sånger engageras barnen att leva sig in i berättelsen och ta till sig viktig information. Samtidigt är det meningen att föreställningen skall avdramatisera eventuell otrygghet och rädslor kopplade till pandemin som barn kan ha upplevt eller kan komma att uppleva.
Anni Elif Egecioglu – 12 000 euro
Anni Elif Egecioglu ar röstkonstnar, improvisatör, cellist och låtskrivare. Hon är uppvuxen i Göteborg med rötter från Sverige och Turkiet men är sedan 2009 bosatt i Helsingfors, Finland. Egecioglu har med sitt mångsidiga musikerskap hunnit verka inom scenkonsten för jazz och popularmusik så väl som det klassiska musikfältet i både Finland och utomlands. Hon jobbar aktivt med trion Elifantree med vilken hon uppträtt världen över och släppt fem album, med projektet under sitt eget namn Anni Elif vars debut album baserat på dikter av Edith Södergran nominerades i kategorin “Bästa Jazz Album” vid Emma-galan 2018 samt med gruppen Frank Frank Frank vars EP släpps under 2021. Under våren 2020 inledde Egecioglu ett samarbete med stråkkvartetten Avanti4! och tillsammans strävar de efter att utforma ett unikt konsertprogram främst bestående av nutida finska tonsattare men även av Egecioglus egen musik. Egecioglu medverkar på en lång rad album varav tolv består av egenkomponerad musik. Hon samarbetar även kontinuerligt med nutida kompositörer, skådespelare och dansare.
Julian Owusu – 12 000 euro
Julian Owusu är länskonstnär på Centret för konstfrämjande i Uleåborg. Han arbetar med projekt som främjar unga konstnärer att komma vidare i sin egen karriär. Owusus tyngdpunkt ligger på street dance och andra kulturformer förknippade med street dance. Förutom att Owusu är en meriterad dansare och danslärare har han också deltagit i en rad paneldiskussioner. Han har uppträtt med Sonya Lindfors i bland annat föreställningen Noble Savage. Deras senaste gemensamma projekt går under namnet Soft Variations som fokuserar på svarta röster inom konsten.